Tillbakablick på pilgrimsresan i Weitenhagen, augusti 2025

Det började med en ankomst – och ett släppande.

På onsdagskvällen träffades sex personer i Haus der Stille i Weitenhagen. Till en början var de främlingar, nyfikna på varandra, men efter den första inledningen förenades de snart av den gemensamma visionen att ”söka sig ut i det vida”.

På torsdagen ledde vägen ut i skogar och vidder runt Weitenhagen.

”Du sätter mina fötter på vidsträckt mark.” (Psaltaren 31:9) I denna yttre vidsträckthet öppnade sig personliga horisonter. Vetenskapligt sett kan det mänskliga ögat se upp till 20 kilometer långt – men det avgörande är vad vi fokuserar på. Det blev också tydligt: vidden ute hjälper till att lösa upp trångheten inne.

På fredagen blev ”sökandet efter vidden” i kyrkan i Behrenhoff en inre blick. Pastor Willfried Knees introducerade oss med levande ord till de gamla målningarna i kyrkans inre,

Adam och Eva, frestelsen, den yttersta domen – och väckte frågorna: ”Vilka helvetesgrunder öppnar sig idag och hur hittar jag min väg igenom dem?”

På lördagen var vi på jakt efter andlig vidsträckthet. Vägen ledde oss genom Elisenhain till det tidigare cistercienserklostret. Vad få människor vet är att det under klostrets tid fanns en pilgrimskapell och en pilgrimsklaustra här. En kort stund försökte vi knyta an till pilgrimer som redan århundraden före oss förenade Vorpommern med resten av världen... eller tvärtom. Vidhet är inte bara utrymme, det är relation. Det uppstår där förtroendet växer. Och så delade vi på kvällen våra helt personliga trosberättelser, om sökandet efter Gud och mycket djupa möten med Gud. Ärligt talat var detta min personliga höjdpunkt under pilgrimsveckan.

”Ankomsten till vidden” var temat för den sista dagen. Vi firade gudstjänst tillsammans med församlingen i Weitenhagen.

Under den avslutande feedbackrundan ekade våra dagar efter. Jag får här dela med mig av en feedback från min namnsyster, Sabine Renate Wegener:

 ”När jag igår sa att ni alla under denna unika fritid avslöjade er för mig som en spännande bok, sida för sida, tar min förvåning över detta aldrig slut!
Och då kommer jag att tänka på en annan sång: ”Stanna, stanna, vart är du på väg? Himlen finns inom dig! Himlen finns inom dig! Om du söker den någon annanstans, kommer du att sakna den för alltid!!”
Och tänk er vad som spontant kom till mig: Jag önskar att vi kanske skulle träffas igen om ett år eller när som helst... Vad tycker ni om det?
Ja, kära namnsyster

Du har öppnat en dörr som uppmuntrat oss alla att våga ta steget in i okända rum och lita på den Helige Andens kraft! Och i efterhand stämmer det också överens med tanken om ENERGI, som du, kära Birgit, var övertygad om från början och förblev övertygad om, och som finns i hela universum!
Men att vi lär oss att känna igen och förstå dessa samband, till det räknar jag nu också pilgrimsfärden i sig...
Ni kan vara säkra på min dagliga förbön! TACK GUD!
Ja, HAN kommer att visa oss vägen och göra oss villiga att gå den!
Känn er omfamnade av mig! Välsignad vare Camino!”

/Sabine Petters